Lina & Johanna

Hundrasen för allergiker Bichon Frise
 Jag har vart allergisk mot pälsdjur så länge jag vet, redan när jag var några månader gammal så märkte min mamma och pappa att jag var pälsdjursallergiker. En riktig nitlott när man älskar djur så mycket som jag gör. Hela min barndom sörjde jag min allergi något enormt för redan då viste jag att var det något som förgyllde mitt liv så var det just djur av alla dess sorter, ju mer päls ju bättre var dom!

När jag var hemma hos någon som hade lyckan att leva med ett djur så knaprade jag allergimedicin och både ögon och näsa rann som en öppen krön på mig. Ibland så kunde jag bara inte hålla mig utan klappade det lilla djuret och hjärtat fylldes av en känsla som kan beskrivas som flygande fjärilar, lycka! Att känna den lena pälsen mellan fingrarna samtidigt som små djurögon tittade djupt in i mina ögon, jag bara visste att jag måste ha just det! Jag och min syster försökte verkligen övertala våra föräldrar men det vi fick var djur utan päls, såklart. Det närmsta vi kom var en grön leguan som bodde i min garderob i mitt rum och som jag till och med lyckades komma med i en tidningsartikel med foto på mig och ödlan. 

En dag berättade en klasskompis till mig att de trotts hennes pälsdjursallergi köpt en liten hund, en Bichon fris’e hane. Jag kommer ihåg hennes lycka över den lilla valpen och jag kommer så väl ihåg första gången jag fick träffa deras lilla vita luddiga hund. Jag satt i deras kökssoffa och kände mitt livs första riktiga avund, jag var så otroligt avundsjuk över att hon trotts sin allergi fick en liten luddig hundvalp som var så glad och kärvänlig. Jag kommer ihåg att hundens päls kändes som att klappa ett får, lena, mjuka och nytvättade lockar. Hon hade allt jag just då önskade i mitt liv. Jag fick ta kontakt med henne när jag skrev detta för att påminnas om vad han hette och Ville var det ju! Det var även samma dag som jag bestämde mig för att jag skulle ha en  Bichon fris’e hund  det fick ta den tid det tog men hund skulle jag ha. Jag försökte verkligen övertyga min mamma och pappa men utan framgång.

Ett år innan jag tog studenten så slog jag i storväxeln och tog kontakt med en familj som hade en liten Herta som jag gick på promenader med och luktade allt jag kunde på för å se om jag var allergisk eller inte. Allt gick bra!

 Sen tog jag reda på all fakta som biblioteket hade att erbjuda om hundar, hundlydnad, träning, aktiviteter, hundraser och allt annat man behöver veta! Efter det tog jag kontakt med en Bichon fris’e uppfödare i Lidköping som jag kom och tittade på hennes hundar och de var fantastiska men jag fick reda på att hon inte ville sälja till mig för hon tyckte jag var för ung. Sen åkte jag till en uppfödare utanför Falköping och blev totalt förälskade i dom små pigga och glada hundarna. Å jag ställde mig i kö till en liten valp spelade ingen roll vilket kön. I oktober 2003 ringde det hem till oss och jag fick reda på att jag nu skulle få en liten tik om 8 veckor. Strax innan jul hämtade jag hem en liten vit guldklimp som jag höll som om hon vore av glas. Jag veg hela mitt liv åt det lilla livet och jag kände för första gången i mitt liv att ett tomrum i mitt hjärta lixom fylldes av värme och kärlek. Och jag vet at efter den dagen kommer jag inte kunna leva utan hund i igen, mitt vi utan hund är både torftigt och tomt. Jag behöver en liten bästa vän som älskar mig exakt för den jag är och som säger "jag älskar dig, matte" så fort våra blickar möts. Varje natt behöver jag något luddigt som lägger sig tillrätta vid mina ben, varje gång jag kommer hem möts jag av viftande svans och glada skutt och varje dag fyller hon upp hela vårt hem med kärlek till oss alla i familjen och skulle någon fälla en tår så vill hon vara där och trösta. Ja ett liv utan hund är nu för mig helt omöjligt!Min första lilla hund Tiffi är nu en liten änglahund som jag idag inte längre sörjer utan är så tacksam över att jag fick uppleva så otroligt mycket fint med. Hon var en mycket egen liten dam som jag ägnade mycket tid på brukshundsklubb med. Vi gick allt möjligt så som valpkurs, allmänlynad 1 och 2, tävlingslynad, spår, agility och vi var till och med på utställningar. Hon fick mycket beröm och ledarna var så imponerad över att hon var så lydig och duktig i kurserna "trotts att hon var en Bichon fris’e". Oj va hon kunde trix och kommandon. Var jag någon stans så var hon oxå med fest, bröllop eller dop, det var sällan jag var utan Tiffi.

För några år sedan fick hon lugnt och stilla somna in hör på gården och vi begravde henne i stor sorg och krossade hjärtan. Det gjorde så ont att hon blivit sjuk och att jag var tvungen att ta beslutet att låta henne få ett gott och fint slut. Jag var så hjärtekrossad och låg bara och grät efter min lilla bästa vän och skugga i livet, aldrig skulle något göra mig hel igen efter min älskade Tiffi! Jag klarade inte mer än en och en halv månad och sen kom en liten Bichon fris’e valp hem till oss, PinPin. Hon kom in  som en liten raket och vände upp och ner på hela vårt hem och våra liv. Då började kärleken i mitt hjärta till ett djur återigen fylla på. Och va hon sprudlade och överöste oss med glädje och kärlek. Det var en helt annan liten individ som fick en annan plats i mitt hjärta men samtidigt fyllde allt jag saknade av att ha hund så som tassar på parkett, promenader, nån liten luddig som sover i sängen eller en tröstande nos när jag är ledsen. Jag var hel igen. Saknaden efter Tiffi höll i sig länge men idag är jag bara så tacksam över att jag återigen lever mitt liv med hund, en helt fantastisk liten Bichon fris’e tik på 4,5år och antagligen kommer jag alltid att tänka "jag kommer aldrig få en SÅHÄR bra hund igen".

Mina råd till dig om du är allergisk men vill ha en hund:
  • Läs på om hundraser som vissa allergiker tål.
  • Strunta i utseendet! Så ytlig får man inte vara om man är allergiker.
  • Se till att lära känna någon med en Bichon Fris’e hund eller annan "allergivänliga raser" som du verkligen kan lukta loss på för å se om du är allergisk eller ej mot rasen.
  • Träffa hundar från den eventuella kennel som du vill köpa hunden ifrån, träffa föräldrarna innan det finns valpar så du verkligen inte köper nån för att de är söta!
  • Ha ingen allergimedicin i dig när du träffar hundarna.
  • Ta med lite päls hem som du kan lukta på hemma. Kan du låna hem en hund så låt den vara i din säng och i ditt hem och strö sin lukt.
  • Gör inget förhastat! Skynda långsamt och gör momenten fler gånger för å se hur du reagerar med just din allergi! Lycka till!
Vill du läsa mer om min lilla PinPin och hur hon är och vad hon gillar, gör det här!



Jonas

WOAW!!! eller VOFF :) Vilken fin berättelse om dig och dina hundar. Så fina bilder på hundarna.

Svar: Tack så mycket! Kul att du uppskattade text och bilder!Mvh Lina
Lina och Johanna

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress