Lina & Johanna

Lina visar sina änglahöns, de som inte finns med oss längre
När man skaffar djur så vet man att de en dag kommer dö. När man beslutar att ha sina höns ute i det fria så mycket som det går då fattar man ett beslut där hönsen kan leva fritt och lyckligt men deras död kommer antagligen mycket tidigare än om de är instänga från alla faror i en hönsgård året om.
För mig är valet lätt, lyckliga frigående höns med ett kortare liv men de är otroligt fridfulla och kan utöva alla sina hönsbehov när de själva vill. I frihet går de vart de vill, äter det de kan leta upp, umgås med vem de vill och kan hålla avstånd som gör att de inte hackar på varandra. Otroligt harmoniska och lyckliga men de har ett hårt pris när rovdjuren är där.
Abolfaser 
2015-2017
En fantastisk tupp som jag med stor sorg i hjärtat begravt utanför hönsgården så att han ändå fortfarande vakar över sin flock.
Abolfaser var en genbanksansluten Hedemoratupp som jag köpte som ungtupp. Han var en lugn herre som tog hand om sina hönor och kycklingar exemplariskt in till sista stund. Han visade stor respekt för människor och andra djur och har aldrig gjort något utfall mot någon människa, jag litade helt på honom.
Kycklingarna som kom efter honom var lika trevliga som han, lugna och harmoniska och mycket vackra. Han har flera barn och barnbarn som idag lever vidare både hos oss och hos andra familjer.
Han flyttade in hos mig tillsammans med Agda och Lakrits och tillsammans har de nu skapat en härlig och lycklig hönsflock som jag har äran att ha hemma hos mig på landet.
Tack underbara Abolfaser för att du visade mig hur en riktig tupp ska uppföra sig, som en gentleman.
Lakrits
2015-2018
Min älskade lilla Lakrits, min ruvhöna och hönsmamma som tog så bra hand om sina små. Hon hade två fyra månaders kycklingar som hon pysslade om när hon blev tagen av duvhöken för två veckor sedan.
Så otroligt tråkigt att bli av med en så betydelsefull höna som har en så viktig roll som att ruva fram snälla och trygga kycklingar. Lakrits betyde även lite extra just för att hon tillsammans med Abolfaser och Agda var mina första höns och att det är dom tre som tillsammans ruvade och tog hand om flera kycklingar så att vi tillslut nu har alla våra super härliga höns på gården.
Lakrits var en försiktig och snäll dam som aldrig ställde till med något utan var sams med alla, förutom när hon skyddade sina nykläckta små kycklingar, då var hon ett litet monster som gjorde allt för dom små.
Lakrits var så fin i fjädrarna hon var kolsvart med skimmer av lila och grönt och runt ansiktet hade hon guld. Lakrits hade otroligt snälla ögon och såg så vacker och fin ut.
Dock var hon bara adoptivmamma till ungtuppar, hon fick aldrig några döttrar att pyssla om.
Mini
2017-2017
Hen blev 2 veckor.
Detta är Mini som ruvades fram av Agda i Juni 2017, hens kullsyskon är Pelle, Socker, Farin och Sötnos. 
Agda kände redan från början att Mini var svagare än de andra syskonen. Helt ortroligt att sitta och se hur hon gav Mini extra allt, matade hen extra, såg till att hen drack extra noga, saktade in farten så att Mini kunde hänga med. Framförallt stannade Agda med sina kycklingar inne i hönshuset ovanligt många dagar innan hon tog ut dom för att hon kände att det var för tufft där ute. Det var så jag upptäckte att nåt var fel med någon av kycklingarna när de inte gick ut trotts det fina vädret. Inne i hönshuset värmde hon mäst den lilla kycklingen, det stack nästan hela tiden ner två små ben under Agdas fjädriga och fluffiga kropp.
Vad jag grät när det visade sig att den lilla söta dunbollen var för svag för att kunna bli stor, det var så hjärtskärande att någon så liten och söt skulle dö. När den hade dött såg vi inga yttre fel på den. En liten begravningsceremoni fick den lille.
 
Vill du titta mer på dessa tre änglahöns så finns dom på instagram
där kan ni se foton och filmer från när de levde.

Linas genbanksanslutna hedemorahöns presenteras för er
Mina älskade höns är en otroligt stor del av vår familj på landet, på vår gård, i vår trädgård, det är de som kommer med liv och rörelse till en annars stilla gård. Varje liten höna har ett namn och en egen liten historia och alla är de individer med olika egenskaper. Här kommer min presentation av mina älskade höns!
Agda 2014
Här har ni högsta hönset Agda. Den äldsta av dom alla, i år blir hon 4 år och är min egna lilla favorit. Agda är den ända av hönsen som inte är kläckt på gården, den ända som är kvar från när jag köpte in hönsen från början. Självklart ska hon presenteras tillsammans med små kycklingar på bilden för hon är en otrolig hönsmamma som både beskyddar sina små och tar mycket väl hand om dom. Hennes stora kärlek och far till hennes kycklingar Abolfaser har tyvärr lämnat oss med stor saknad. Agda sörjde eftersom honom när han blev tagen av höken i höstas. Istället har hennes äldsta son tagit över stortupps uppdraget. 
Agda är ju ett vanligt hönsnamn men för mig är det extra viktigt med detta namn till min bruna höna eftersom det är min mormor som döpte henne till det innan min mormor gick bort.
Närde andra är på ett ställe så går Agda alltid dit hon själv vill, hon är en självständig dam som styr hönsflocken med järnhand om någon sticker upp. Jag älskar henne för att hon är tamast och den starkaste lilla hönsmamma jag vet. Hon lägger fantastiskt mörkbruna ägg, ruvar troget på sina ägg och sedan med sitt liv som insatts tar hand om sina kycklingar i fyra månader.
Agda är vetefärgad med guldskimrande krage, mörklila slör och kamm och otroligt vackra ögon.
Min lilla älskling!
Elsa 2016
Här har ni Elsa som är döpt av min yngsta dotter, efter Elsa i filmen Frost. Elsa blir 2 i år och är tillsammans med sina kullsyskon de första kycklingarna som Agda och Lakrits tillsammans ruvade fram och lyckan var total när vi hörde de första pipen från redet. Det var Agda som ruvade sista veckan av 21 dagar så det är Agda som är hönsmamma till Elsa. Elsas pappa är Abolfaser. Elsa växte upp med en ungtupp Memmett och sin syster Snövit.
Elsa är en tuff dam som är högt i rang i hönsflocken men snäll. Hon var en a Abolfasers favoriter och han försvarade henne hela tiden så Elsa gick ner sig otroligt mycket när han försvan. Hon blev hackad och sörjde mäst på pinnen inne i hönshuset. Hon blev tunn och såg riktigt sliten ut och slutade lägga ägg, jag var riktigt orolig för henne. Hon kändes rädd och ledsen, stackars liten. Men nu är hon på benen igen och mår jätte bra och har lyckats med egen kraft återta ställningarna och sin höga rang. Elsa är rättså tam och en stark höna.
Snövit 2016
Här har vi Snövit som är döpt av min äldsta dotter. Snövit är den första kläckta kycklingen på vår gård. Jag kommer ihåg exakt hur söt hon var när hon kröp fram från sin adoptiv mamma Agdas mjuka fjädrar och vi fick se henne för första gången. Vi alla blir stört förälskade i den svarta lilla kycklingen med vitt under hakan. Nu har hon som ett tomteskägg runt näbben. Snövits biologiska mamma Lakrits och pappa Abolfaser har tyvärr båda gått bort i dukhöksattacker, mycket sorgligt men de lever vidare i sina barn som är kvar på gården. Även Snövit är en tuff dam som tar för sig i flocken. I år blir hon 2 och i somras kläckte hon fram 2 små kycklingar samtidigt som hennes mamma också ruvade fram 2 kycklingar. Så Snövit har visat sig vara en jätte bra ruvhöna och som på ett mycket bra sätt även tar hand om kycklingarna.
Innan hon fick sina kycklingar var hon en envis dam som gärna inte följde med rösten av flocken in i hönsgården när jag kallade in dom när vi t.ex. skulle åka in till stan och handla. det har hänt många gånger att jag har alla andra hönsen i säkert förvar medan Snövit springer åt andra hållet och själv går lös på gården när vi inte är hemma. Tok höna!
Pelle 2017
Här har vi Pelle som är kläckt i Juni 2017 och som jag hade tänkt att sälja MEN hans far Abolfaser har som jag redan skrivit dött i en hökattack i höstas och då fick Pelle ta över rollen som stortupp och deta har han gjort fantastiskt bra. Han är så stilig, omtänksam, vaksam, snäll, trevlig, jätte bra mot människor och djur och tar så fint hand om alla sina hönor trotts sin unga ålder. Jag är verkligen så imponerad av den här stilige unge Herren wow vilken tupp! Jag var så orolig när Abolfaser försvan eftersom alla i hönsflocken var både chokade och så otroligt rädda och flocken var så nervösa efter händelsen men Pelle har gjort ett fantastiskt jobb och har nu återfått ett lugn i hönsflocken som jag inte trodde var möjligt. Han har verkligen sin fars bästa egenskaper i sig.
Tur att attacken hände på hösten så att jag hade en passande ungtupp som kunde ta över, hade det vart på våren så hade jag stått utan tupp till mina höns.
Socker 2017
Även Socker är kläckt i Juni 2017 och är kullsyskon med Pelle, Farin och Sötnos, det var Agda som ruvade fram dom och mycket kärleksfullt och övervakande tog hand om dessa fyra kycklingar. Från början så var de fem kycklingar men den femte dog för den var för svag och växte aldrig till sig. Mycket sorgligt!
Socker är Elsas biologiska kyckling och mycket lik sin mor fast har lite brunt på ryggen och en mörkare krage. Hon har börjat värpa ägg. Socker Unnån mäst med sin mamma Agda och syster Farin, det är häftigt att se sånna familje band som de skapar när de växer upp tillsammans.
Farin 2017
Detta är Farin som blir 1 i år, hon och Socker händer ihop men Farin är gärna med sin mor Agda också. Farin är en liten mini kopia av Agda fast är med brun i kragen än guld och har inte lila i slör och kamm. Detta är en liten dam till kroppen, ska bli spännande att se om hon blir större eller om hon hela tiden kommer vara lite mindre än de andra. Farin är mycket mer försiktig än sin biologiska mamma. Flocken och gruppen är otroligt viktig för Farin, hon vill inte vara ensam utan vill ha närhet och skydd av de andra och går gärna riktigt nära. 
Sötnos 2017
Sötnos blir 1 i år. Sötnos är en av mina vackraste hönor i ansiktet, dock görs hon inte rättvis på bild jag försökte fota henne sååååå länge för denna bild och valde bort massor av bilder för att få denna och ändå syns det inte vad otroligt vacker och snäll hon ser ut. Hon är fluffig och har så vacker kolsvart fjäderskrud som glänser i solens sken och hennes vackra blodröda ansikte med slör och kamm, ja hon är faktiskt en riktig sötnos. Även denna höna har min äldsta dotter döpt För att hon som kyckling var så otroligt söt, det är nåt särskilt med svarta små kycklingar. På bilden ser det ut som hon har vitt i fjädrarna men det är faktiskt bara att fjädrarna är så glänsande att solen reflekterar i dom. Sötnos är en snäll dam som är otroligt tuff mot ungtupparna just nu, hon säger till dom stenhårt när hon tycker att de är orättvisa, hon kan även gå emellan när hon tycker att någon behöver hjälp. En riktig tuffing höna.
Is 2017
Här har vi lilla fröken Is som kläcktes i september 2017 och är yngst av hönorna och får därför inte riktigt vara med hönorna än utan är utlämnad till sin bror och halvbröderna och börjar tycka att dom är jobbiga. Men snart börjar hon antagligen lägga sina första ägg och då brukar det inte bara långt kvar tills de får ingå å flocken när stortuppen och storhönorna ingår. Jag tycker det är lite kul med hennes fjädrar för hon är min första svarta höna med de. A teckning och så är det så sött för hon har oranga och svarta ben och det är bara så gulligt, även hennes ansikte går Änsålänge åt det oranga. Ska bli spännande att se hur hk både kommer att se ut och bli till sättet. hon har gått med sin mamma och bror till precis nyss så jag känner henne inte riktigt än för hon har vart så mammig. Jag tror hon blir jätte vacker. Det är min yngsta dotter som har döpt henne till is.
Lilla svarta tuppen 2017
Här har vi Is kullsyskon som är kläckta och uppfostrade tillsammans. Den har inget iktigt namn utan kallas istället för Lilla svarta tuppen eftersom jav vet att jag inte kommer ha kvar honom i flocken.
Jag tror att han kommer bli riktigt stilig, lika fin som Pelle, just denna fjäderskrud har jag lyckats få fyra kycklingar som nästan ser likadana ut fast från olika kläck. 
För två veckor sedan blev Lilla svarta tuppen av med sin älskade mamma Lakrits i en hökattack, innan dess så tog hon kärleksfullt hand om Lilla svarta tuppen och Is. Lakrits tog alltid hand om sina små kycklingar längre än de andra ruvhönorna som alltid släppte sina små vid 4 månaders ålder men inte Lakrits hon älskade att pyssla om sina små långt efter den tiden.
Lill tuppen 2017
Här har vi Lill tuppen som jag tänkte ha som stor tupp just för att han är galet vacker och har fler färger i sig än Pelle. I bästa fall kan jag ha dom båda men tyvärr tror jag de kommer slåss. Känns jobbigt att behöva göra sig av med denna herre för han kommer bli galet snygg som stortupp. ungtuppar ser ju alltid lite tokiga ut, han är ju bara 4 månader men om 2 månader kommer han vara galet snygg,
Han har redan försökt att klättra i rang och är en tuffing men snäll och lugn. 
Blir spännande att se hur detta utvecklas.
Gulle 2017
Här har vi Gullefjun som har fått sitt namn ifrån sin fjäderdräkt, han har inte vanliga fjädrar utan har istället dun och ser ut som en stor ullig kyckling. Han har även orange/gula ben som jag tycker är sååå söt. Tyvärr är han en tupp och jag kommer inte kunna ha honom kvar, jag sörjer verkligen att han inte är en liten höna för då hade jag kunnat spara denna lilla dunboll. Farligt att bli förälskad i en ungtupp i flocken.
Han är en mycket blygsam och försikrig ung herre som aldrig ställer till oreda på något sätt. Han går med de andra 4 månader kycklingarna.
Han har haft Lill tuppen som kullsyskon och hans pappa var Abolfaser och mamman är Snövit.
Han har en liten egenhet att sova på cuterspånet på golvet på nätterna. jag får alltid lite ont i hjärtat när jag ser honom just för att han är så försiktig och snäll.
Hoppas verkligen att jag kan sälja honom så han med sin dunskrud får leva vidare, han är så lugn och snäll.
 
Om du är lika hönstokig som jag å Johanna så kan du följa mina höns på:
på instagram.